Ordlista

A

Arbetslivspension

År 2017 kompletteras invalidpensionen med arbetslivspension, som är en pensionsform avsedd för personer som fyllt 63 år och arbetat länge. Den som har arbetat länge (38 år) i uppgifter som medför slitage och belastning kan få arbetslivspension vid 63 års ålder oberoende av vilken den lägsta åldern för ålderspension är för hans eller hennes åldersgrupp.

En förutsättning är alltså 38 års arbetspensionsförsäkrad yrkesbana, som med små undantag ska ha inneburit arbete som medför slitage och belastning. I en sådan yrkesbana kan det ingå högst 3 år med moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning.

Detaljerna kring arbetslivspensionen avgörs under lagberedningen, men principerna framgår av arbetsmarknadsparternas uppgörelse.

Arbetspension

Arbetspensionen tillväxer av arbetsinkomsterna som anställd och företagare och dessutom under vissa oavlönade perioder.

Arbetstagare tjänar in arbetspension för arbete redan från 17 års ålder. Företagare tjänar  in pension från 18 års ålder. Pensionsåldern höjs steg för steg. (Se uppslagsordet Pensionsålder).

Arbetspension betalas också som invalidpension och familjepension.

Arbetspensionerna sköts av arbetspensionsanstalterna, dvs. arbetspensionsförsäkringsbolagen, pensionsstiftelserna och pensionskassorna.

Om man inte får någon arbetspension eller om arbetspensionen är liten, ger folkpensionen och garantipensionen en minimiinkomst. Denna minimitrygghet sköts av Folkpensionsanstalten.

Arbetspensionsanstalt

En arbetspensionsanstalt sköter pensionsförsäkringar och betalar ut arbetspensioner. En pensionsanstalt kan vara ett pensionsförsäkringsbolag, en pensionsstiftelse, en pensionskassa eller en pensionsanstalt för en viss sektor.

Arbetspensionssystemet har en decentraliserad administration. Systemets gemensamma angelägenheter sköts av Pensionsskyddscentralen (PSC) och dess intressebevakning av Arbetspensionsförsäkrarna TELA.

Arbetspensionsavgift

Arbetspensionsavgiften är en lagstadgad försäkringsavgift för finansieringen av arbetspensionerna. Arbetspensionsavgifter betalas av arbetsgivarna och arbetstagarna inom både den privata och den offentliga sektorn. Arbetsgivaren sköter om att försäkra de anställda och tar ut den anställdas andel direkt från lönen.

Företagare och lantbruksföretagare betalar pensionsförsäkringsavgift på sina arbetsinkomster. De tecknar själva sin försäkring och betalar in avgifterna till sin arbetspensionsanstalt.

Arbetspensionsindex

Med arbetspensionsindexet beaktas förändringarna i konsumentpriserna och inkomstnivån i pensionerna. Alla löpande arbetspensioner justeras årligen med arbetspensionsindexet, där  

  • förändringen av prisnivån har en vikt på 80 procent och
  • förändringen av lönenivån 20 procent.

Arbetspensionsindex år 2017 är  2534 (höjningen från året innan är 0,6 %).

Arbetspensionslagarna

Arbetspensionslagarna är

  • ArPL (lagen om pension för arbetstagare)
  • FöPL (lagen om pension för företagare),
  • LFöPL (lagen om pension för lantbruksföretagare)
  • SjPL (lagen om sjömanspensioner)
  • OffPL (pensionslagen för den offentliga sektorn)
  • Dessutom finns det några pensionslagar som gäller mindre grupper.

Arbetspensionsutdrag

Arbetspensionsutdrag postas vart tredje år i personer som är 18–67 år gamla och bor i Finland. Lättast är det att kontrollera utdraget på webben. Det kan man göra med sina webbankkoder.

Utdraget visar

  • inkomsterna av arbete dittills, utifrån vilka arbetspensionen i sinom tid uträknas
  • pension som tillvuxit under oavlönade perioder. Sådana är bl.a. pensionstillväxt under dagar med sjukdagpenning, arbetslöshetsdagpenning och föräldrapenning och under studietiden.

Om uppgifterna behöver rättas, lönar det sig att meddela det omgående till den arbetspensionsförsäkrare som skickat utdraget.

 

B

Barnpension

Pension som betalas till barn under 18 år efter en förälders eller vårdnadshavares död.

Bonustillväxt

Enligt gällande lagstiftning tjänar arbetstagare och företagare som har fyllt 63 år  in pension enligt 4,5 procent av sin årliga arbetsinkomst eller FöPL-arbetsinkomst, om de inte får någon lagstadgad arbetspension.

Vid 2017 års reform avskaffas bonustillväxten och i stället införs en uppskovsförhöjning (se uppslagsordet under U).

 

D

Delinvalidpension

Invalidpension kan beviljas som delpension, vars belopp är hälften av beloppet av full invalidpension. En person vars arbetsförmåga är nedsatt med minst två femtedelar har rätt till delpension.

Deltidspension

Deltidspension är en pension som förutsätter att man arbetar på deltid. Deltidspensioner beviljas inte längre.  För att få deltidspension var man tvungen att avtala med arbetsgivaren om att få börja arbeta på deltid och gå i deltidspension.

År 2017 avskaffas deltidspensionen och i stället införs partiell förtida ålderspension (se uppslagsordet under P).

 

E

Efterlevandepension

Pension som betalas till den efterlevande maken efter den andra makens död under vissa förutsättningar. Efterlevandepension betalas till både män och kvinnor. En efterlevande make kan få pension enligt både arbetspensionslagarna och folkpensionslagen. Sambor får inte efterlevandepension efter varandra. Registrerade partnerskap jämställs med äktenskap.

F

Familjepension

Familjepensionen ger familjen ekonomiskt trygghet efter en makes och vårdnadshavares död. Den indelas i efterlevandepension och barnpension.

Den efterlevande maken och barn under 18 år har rätt till familjepension. Registrerade partners har rätt till efterlevandepension på samma villkor som makar. Sambor har inte rätt till efterlevandepension. Barns rätt till familjepension påverkas inte av föräldrarnas civilstånd.

Folkpension

Folkpension kan betalas till personer som fyllt 16 år och är bosatta i Finland.

Full folkpension kan man få endast om man inte får någon arbetspension alls eller om arbetspensionernas sammanlagda belopp är högst 55,54 euro i månaden (år 2017).

År 2017 är full folkpension

  • 628,85 euro i månaden för ensamboende
  • 557,79 euro i måanden för gifta och sammanboende.

Arbetspensionen minskar folkpensionen. Ju större arbetspension en person får, desto mindre är folkpensionen.

Ingen folkpension betalas till

  • ensamboende som får ca 1 299,88 euro i arbetspension 
  • gifta eller sammanboende som får ca 1 157,71 euro i arbetspension.

Frivillig pensionsförsäkring

Pensionsförsäkring som privatpersoner i allmänhet betalar helt och hållet själva. Den är en form av långtidssparande.

En frivillig pensionsförsäkring gör det möjligt att gå i pension tidigare eller få en pension som är bättre än den intjänade arbetspensionen.

Företagarens arbetsinkomst

Den årliga arbetsinkomsten som pensionsanstalten fastställer för en FöPL-försäkring. Företagarens pensionsförsäkringsavgifter och pensionstillväxt bestäms enligt den.

Arbetsinkomsten ska motsvara företagarens arbetsinsats. Företagarens arbetsinkomst ska motsvara den lön som en utomstående skulle få om han eller hon anställdes för samma arbete. Den fastställda arbetsinkomsten bestämmer också storleken på många sociala förmåner som företagaren kan få.

Förmånsbestämt pensionssystem

Arbetspensionssystemet i Finland är förmånsbestämt. Det betyder att

  • förmånens storlek har bestämts i förväg
  • förmånen grundar sig på intjänad lön eller arbetsinkomst
  • de avgifter som tas ut för att finansiera förmånen ändras vid behov.

Pensionssystemet är avgiftsbestämt om storleken på pensionsförmånen bestäms enligt det sammanlagda beloppet av avgifterna som betalats till systemet och avkastningen på dem. I sådana fall är avgifterna ofta fasta och förmånen flexibel. I t.ex. Schweiz, Polen och Danmark hör praktiskt taget alla löntagare till avgiftsbestämda pensionssystem.

Förtidsminskning

Förtidsminskningen gäller partiell förtida ålderspension (se uppslagsordet under P). Pensionen justeras med en förtidsminskning på 0,4 procent för varje månad med vilken pensionen tidigareläggs, dvs 4,8 % per år. Minskningens inverkan är bestående.

Förtidspension

Pensioner som börjar före ålderspensionen kallas ibland förtidspensioner.

Nya förtidspensioner som kan beviljas från och med år är

  • arbetslivspension
  • partiell förtida ålderspension

Läs mer om arbetslivspension och partiell förtida ålderspension under respektive uppslagsord.

Förväntad livstid

Den förväntade livstiden är det antal år som personer i en viss ålder i genomsnitt antas leva, om dödligheten hålls oförändrad. Den förväntade livstiden beräknas av Statistikcentralen.

Förväntad pensioneringsålder

Den förväntade pensioneringsåldern är ett mått som beskriver vid vilken ålder en 25- respektive 50-åring förväntas gå i pension. Det visar vid vilken ålder en person övergår från att betala pensionsavgifter till att ta emot pensionsförmåner.

Måttet har tagits fram av Pensionsskyddscentralen. Det beaktar också invalidpensioner.

G

Garantipension

Om pensionstagarens alla andra pensioner sammanlagt är mindre än 753,58 euro i månaden (år 2017), kan pensionstagaren få garantipension. Inkomstgränsen och minimipensionen blir dock lägre, om pensionstagaren tar ut förtida pension.

Garantipensionens belopp påverkas av alla andra pensioner som pensionstagaren får i Finland eller från utlandet. Full garantipension (760,26 euro i månaden) betalas endast om pensionstagaren inte får någon annan pension.

I

Index och indexhöjning

Alla löpande arbetspensioner justeras årligen med arbetspensionsindex.

Arbetspensionsindex påverkas av

  • prisutvecklingen till 80 procent
  • förvärvsinkomsternas utveckling till 20 procent.

År 2016 är arbetspensionsindexet 2519. År 2017 är det 2534 (höjningen från året innan är 0,6 %)

När en pensionsanstalt fastställer en ny pension använder den lönekoefficienten för att justera lönerna och arbetsinkomsterna som den blivande pensionären tjänat in under sitt yrkesliv till nivån för det år då pensionen börjar.

Lönekoefficienten påverkas

  • av förändringen i prisnivån till 20 procent 
  • av förändringen i förvärvsinkomsternas nivå till 80 procent.

År 2017 är lönekoefficienten 1,389 (höjningen från år 2016 är 1,2 %).

Social- och hälsovårdsministeriet fastställer årligen arbetspensionsindexet och lönekoefficienten.

Intjäningsprocent

Intjäningsprocenten är en procentsats som anger hur mycket pension en person tjänar in.

Från och med år 2017 tjänar alla åldersgrupper in pension enligt 1,5 procent. Då räknas den intjänade pensionen enligt formeln årslönen x intjäningsprocenten.

Den intjänade pensionen räknas enligt formeln årslönen  x intjäningsprocenten.

Intjäningsprocenten blir 1,5 också för återstående tid i invalidpension.

Invalidpension

Invalidpension (sjukpension) betalas till personer som till följd av sjukdom eller skada inte kan arbeta. Invalidpensionen består av

  • den pension som personen tjänat in under sin tid i arbete
  • s.k. pension för återstående tid.

Med återstående tid avses den tid som man antar att personen skulle ha arbetat, om han eller hon inte hade blivit arbetsoförmögen.

L

Lagstadgat pensionsskydd

Pensionslagarna garanterar

  • arbetspension till försäkrade arbetstagare och företagare
  • folkpension till personer som är bosatta i Finland och får ingen eller endast en liten arbetspension
  • garantipension, som ger en minimitrygghet om folkpensionen och övriga pensioner inte räcker till för den
  • och familjepension till efterlevande makar och barn.

Arbetspensionen minskar folkpensionen så att ingen folkpension betalas ovanför en viss inkomstgräns.

Livslängdskoefficienten

Med livslängdskoefficienten anpassas arbetspensionen till den ökande livslängden. Livslängdskoefficienten beräknas varje år separat för varje årskull när den uppnår 62 års ålder. Koefficienten bestäms utgående från de föregående årens dödlighetsstatistik.

Om den genomsnittliga livslängden ökar, minskar livslängdskoefficienten den månatliga pensionen. Man kan jämna ut denna minskande inverkan genom att arbeta längre.

Livslängdskoefficienten gäller dem som är födda år 1948 eller senare och den infördes år 2010.

År 2017 har livslängdskoefficienten värdet 0,96344 och det minskar ålderspensioner som personer födda år 1955 börjar få år 2017 eller senare med ca 3,7 procent.

Livslängdskoefficienten att göras mildare, när den lägsta åldern för ålderspension har höjts till 65 år, dvs. efter år 2027.  Detta gäller både ålderspensioner och invalidpensioner. Livslängdskoefficienten ska också börja tillämpas på pensionen för återstående tid i invalidpensioner.
För ålderspensionernas del fastställs livslängdskoefficienten för varje årskull i en ålder som är ett år lägre än den lägsta åldern för ålderspension. På invalidpensioner tillämpas den livslängdskoefficient som fastställts för det år då invalidpensionen börjar.

Lönekoefficient

Lönekofficienten behövs när man räknar ut beloppet på en ny pension som ska börja. Med lönekoefficienten justeras de löner och arbetsinkomster som pensionssökanden förtjänat under sin tid i arbete till nivån för det år då pensionen börjar.

Lönekoefficienten påverkas av

  • förändringen av inkomstnivån till 80 %
  • förändringen av prisnivån till 20 %.

 År 2017 är lönekoefficienten 1,389 (höjningen från år 2016 är ca 1,2 %).

M

Målsatt pensionsålder

Efter pensionsreformen år 2017 ska alla fem år innan de uppnår den lägsta åldern för ålderspension få en uppskattning av hur mycket deras pension kommer att minska på grund av livslängdskoefficienten och hur länge till de behöver arbeta för att få en oförminskad pension. Så bestäms den målsatta pensionsåldern. Beroende på födelseåret är den målsatta åldern 1-3 år högre än den lägsta åldern för ålderspension.

P

Partiell ålderspension (partiell förtida ålderspension)

Deltidspensioner beviljas inte längre. De som har fyllt 61 kan i stället ta ut partiell ålderspension.

Man kan välja att ta ut 25 eller 50 procent av sin intjänade pension, som först justeras med livslängdskoefficienten. Om man tar ut partiell ålderspension som förtida, dvs. innan man har uppnått sin lägsta pensionsålder, görs en förtidsminskning av pensionen. Minskningen är 0,4 procent för varje månad som återstår till den lägsta pensionsåldern. Minskningen gäller livet ut och påverkar alltså också den slutliga ålderspensionen. Det finns inget krav på deltidsarbete och varken lön eller arbetstid kontrolleras.

Åldersgränsen för partiell förtida ålderspension höjs till 62 år från och med år 2025.

 

Pension

Pensionen är en regelbunden inkomst som man får efter att ha dragit sig tillbaka från arbetslivet. Pensionen kan vara arbetspension eller folkpension. En mycket liten arbetspension kan betalas som engångsbelopp.

Pensionsfond

Med pensionsfonder avses de medel som pensionsanstalterna placerat. De härstammar från försäkringsavgifterna och är avsedda för utbetalning av pensioner.

Pensionsrätt

Arbetspensionen grundar sig på de inkomster man har haft under tiden i arbetslivet. Rätten till arbetspension uppkommer alltså på grundval av arbete.

Från och med år 2017 kan man tjäna in pensionsrätt från 17 års ålder till den högsta pensionsåldern. Den högsta pensionsåldern är fem år högre än den lägsta åldern för ålderspension, men i hela år. Om den lägsta pensionsåldern för en åldersgrupp är 63 år 3 månader är den högsta pensionsåldern jämnt 68 år.

Lagreformen är inte retroaktiv den här gången heller, vilket innebär att den som före år 2017 har arbetat som 17-åring inte får pensionsrätt för arbetet.

Den lägsta gränsen för inkomst som ska försäkras fastställs årligen.

Pensionsslussen

Med pensionsslussen eller arbetslöshetsslussen avses att äldre långtidsarbetslösa kan få arbetslöshetsdagpenning för tilläggsdagar efter maximitiden 500 dagar, tills de kan få pension.

För att få arbetslöshetsdagpenning för tilläggsdagar måste man ha arbetat i minst fem år under de senaste 20 åren.

Villkoren är olika för olika åldersgrupper_

  • Personer födda åren 1950–1954 ska ha fyllt 59 år innan maximitiden 500 dagar för arbetslöshetsdagpenning går ut.
  • För personer födda åren 1955-1956 är åldersgränsen 60 år.
  • För personer födda år 1957 eller senare är åldersgränsen 61 år.

 Dagpenning för tilläggsdagar betalas högst till utgången av den månad då personen fyller 65 år.

Pensionstillväxt

Pensionstillväxten avser den arbetspension som man årligen tjänar in på grundval av arbetsinkomsterna.

Från och med år 2017 tjänar man in pension enligt 1,5 procent av den pensionsgrundande arbetsinkomsten i alla åldersgrupper från och med 17 års ålder. Om man arbetar medan man är pensionär tjänar man också in ny pension enligt samma procentsats.

Under en övergångsperiod t.o.m. 31.12.2025 gäller ett undantag. De som då är i åldern 53-62 år tjänar årligen in pension med 1,7 procent av den pensionsgrundande inkomsten (förhöjd pensionstillväxt under övergångsperioden).

I fortsättningen är hela lönen pensionsgrundande, dvs. arbetstagarens pensionsavgift dras inte längre av från lönen när den intjänade pensionen räknas.

Pensionsålder

Den ålder då ålderspensionen börjar.

Enligt uppgörelsen om pensionsreformen år 2017 ska pensionsåldern höjas steg för steg så att den lägsta pensionsåldern för dem som är födda år 1955 är 63 år 3 månader. Pensionsåldern höjs med tre månader per födelseårskull. De som är födda år 1962 är alltså den första årskullen vars lägsta ålder för ålderspension är 65 år.

Det är ett mål att förhållandet mellan tiden som pensionär och tiden i arbetet också i framtiden är detsamma som år 2025. Om åldersgränserna därför behöver justeras, görs det följande gång år 2030. Höjningen är högst 2 månader per år.

Den övre gränsen för ålderspensionering ska ligga fem år över den lägre gränsen, men i hela år. Om den lägsta pensionsåldern för en årskull är 63 år 3 månader, är den övre gränsen jämnt 68 år.

Pensioneringsålder

Den ålder då en person går i pension. Den genomsnittliga pensioneringsåldern sänks bl.a. av sjukpensioner som beviljas unga personer.

R

Registrerad tilläggspension

Registrerad tilläggspension förbättrar de anställdas pensionsskydd. Arbetsgivaren kan teckna en tilläggspensionsförsäkring för att öka de anställdas pensionsbelopp eller sänka deras pensionsålder.

Det går inte längre att registrera nya tilläggspensionsordningar, men gamla ordningar är fortfarande i kraft. De upphör att vara i kraft i slutet av år 2016. Detta påverkar inte registrerade tilläggspensioner som redan betalas. Det påverkar inte heller den tilläggspension som arbetstagare har hunnit tjäna in innan systemet avskaffas.

Rehabilitering

Arbetspensionsanstalterna ordnar yrkesinriktad rehabilitering, som förebygger arbetsoförmåga och främjar arbetshälsan.

Rehabilitering kan också ordnas av

  • FPA
  • arbetskraftsbyråerna
  • sjukhusen, hälsovårdscentralerna och kommunerna
  • olycksfalls- och trafikförsäkringsbolagen.
S

Socialförmånsperiod

En period under vilken en person får en social förmån som ger pensionstillväxt. Sådan oavlönad tid är t.ex. perioder med

  • föräldrapenning
  • sjukdagpenning
  • arbetslöshetsdagpenning.
T

Tilläggspension

Arbetsgivaren kan teckna en tilläggspensionsförsäkring för att öka de anställdas pensionsbelopp eller sänka deras pensionsålder.

Tilläggspensionen kan vara en

  • kollektiv tilläggspensionsförsäkring
  • gruppensionsförsäkring
  • tilläggspension som ordnas i en kassa eller en stiftelse. Se även registrerad tilläggspension.
U

Uppskovsförhöjning

Om arbetstagaren har rätt att ta ut ålderspension men inte gör det, justeras den intjänade pensionen med en uppskovsförhöjning på 0,4 procent för varje månad med vilken pensionen skjuts upp efter den lägsta pensionsåldern, dvs. 4,8 % per år.