Frågor och svar

Varför reformeras pensionssystemet?

Finlands befolkning åldras och livslängden ökar. Det innebär att försörjningskvoten blir svagare, eftersom antalet personer utanför arbetslivet ökar i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder.

Syftet med reformen är att trygga finansieringen av arbetspensionssystemet och säkra ett tillräckligt pensionsskydd och rättvisan mellan generationerna.

Om tiden i arbetslivet inte ökar

  • blir pensionerna små
  • minskar andelen förvärvsarbetande befolkning ytterligare
  • måste arbetspensionsavgifterna höjas.
Vem berörs av ändringarna?

Pensionsreformen träder i kraft i början av år 2017. I fråga om pensionsåldern gäller ändringarna dem som är födda år 1955 eller senare.

I fråga om pensionstillväxten gäller reformerna allt arbete från och med år 2017.

Vem berörs inte av ändringarna?

Om du redan är pensionerad eller ska gå i pension före år 2017, påverkar reformen inte din pension på något sätt.

Om du är född före år 1955, påverkar reformen inte din pensionsålder, men pensionstillväxten för arbete från och med år 2017 ändras.

Hur framskrider reformen och när träder den i kraft?

När arbetsmarknadsorganisationerna har kommit fram till ett förhandlingsresultat, inleder social- och hälsovårdsministeriet lagstiftningsarbetet. Sannolikt får riksdagen hösten 2015 en regeringsproposition med förslag till ändring av pensionslagarna. Riksdagen behandlar och stiftar lagarna. Avsikten är att lagarna träder i kraft i början av år 2017.

Hur ändras pensionsåldern?

Den lägsta åldern för ålderspension börjar höjas år 2017 med 3 månader för varje födelseårskull från och med årskullen 1955 tills den lägsta åldern för ålderspension är 65 år.

Den första årskullen som har åldersgränsen 65 år är alltså de som är födda år 1962.

Den övre åldersgränsen för övergången till ålderspension knyts till den lägsta åldern för ålderspension så att skillnaden mellan dessa förblir 5 år.

Varför höjs pensionsåldern?

Regeringen och arbetsmarknadsorganisationerna har avtalat om försöka höja den genomsnittliga pensioneringsåldern till minst 62,4 år fram till år 2025. Det är regeringens och organisationernas gemensamma mål och en viktig utgångspunkt för arbetspensionsreformen.

Eftersom målet inte ser ut att kunna uppnås med den nuvarande pensionsåldern 63–68 år, höjs den lägsta åldern för ålderspension för att vi ska arbeta längre.

Hur ändras den lägsta åldern för ålderspension efter år 2025?

För att bevara förhållandet mellan tiden som pensionär och tiden i arbetslivet införs det en bestämmelse i lagen i syfte att hålla förhållandet mellan tiden som pensionär och tiden i arbetslivet minst på samma nivå som det har år 2025 (justeringsregeln för åldersgränserna). Den första granskningen görs år 2027. Efter det kan den lägsta åldersgränsen för ålderspension höjas med högst 2 månader per år från och med år 2030.

Hur tillväxer pensionen i fortsättningen?

Från och med år 2017 tjänar arbetstagare in pension med 1,5 procent av årslönen från 17 års ålder. Företagare tjänar in pension med 1,5 procent av företagarens arbetsinkomst från 18 års ålder.

Arbetstagarens arbetspensionsavgift ska inte längre dras av från den pensionsgrundande lönen från och med år 2017.

Under en övergångsperiod åren 2017–2025 har 53–62-åringar en höjd pensionstillväxt, dvs. 1,7 %. Pensionsavgiften för arbetstagare som har en förhöjd pensionstillväxt under övergångsperioden är 1,5 procentenheter högre än arbetstagarens pensionsavgift i övrigt.

Fram till år 2017 är pensionstillväxten före 53 års ålder fortfarande 1,5 procent av lönen, vid 53–62 års ålder 1,9 procent av lönen och vid 63–67 års ålder 4,5 procent av lönen per år. När pensionen räknas ut görs först ett avdrag för arbetstagarens arbetspensionsavgift från lönen.

Den pension som tillvuxit enligt de nuvarande procentsatserna och de procentsatser som gällde före år 2005 finns kvar i den pension som var och en tjänat in. De nya procentsatserna gäller alltså löner som förtjänas år 2017 eller senare.

Arbetspensionen bildas av arbetsinkomsterna som anställd och företagare under hela tiden i arbetslivet. Löntagare tjänar in pension direkt utgående från lönen, medan företagare tjänar in pension enligt den arbetsinkomst som fastställts i FöPL-försäkringen.

Jag har arbetat sedan 18 års ålder, men tjänat in pension först från 23 års ålder. Ändras det här genom reformen?

Nej. Du har fortfarande tjänat in pension först från 23 års ålder. Åldersgränserna ändras inte retroaktivt.

Kan man i framtiden längre få deltidspension eller någon annan förtidspension?

Deltidspensionen avskaffas år 2017. Den efterträds av en partiell förtida ålderspension.

En arbetstagare kan ta ut partiell förtida ålderspension efter fyllda 61 år. Den partiella pensionen är 25 eller 50 procent av den pension som tillvuxit innan den partiella pensionen börjar, efter justering med livslängdskoefficienten.

Denna pension minskas ytterligare med en förtidsminskning som är 0,4 procent av månaden för varje månad fram till den lägsta åldern för ålderspension. Pensionen blir permanent mindre. Kravet på deltidsarbete slopas och ingen kontroll av lön eller arbetstid hänför sig till pensionen.

Den lägsta åldern för partiell förtida ålderspension höjs till 62 år i början av år 2025.

När kan man få invalidpension?

Vid behov kan man ansöka om invalidpension precis som förr.

Invalidpension kan beviljas en person som på grund av en sjukdom eller ett handikapp inte kan försörja sig genom arbete.

Vad har jag för nytta av att gå senare i pension?

Du får en större pension. Om du inte tar ut pensionen genast vid den lägsta åldern för ålderspension justeras den intjänade pensionen med en uppskovsförhöjning som är 0,4 procent för varje månad med vilken pensionen skjuts upp.

Genom att skjuta upp pensioneringen kan du också få "kompensation" för den minskning av pensionen som livslängdskoefficienten orsakar.

Vad förlorar jag om jag går tidigt i pension?

Din pension blir mindre. Man kan ta ut förtida partiell ålderspension efter fyllda 61 år. Den partiella ålderspensionen (25 eller 50 %) minskas med en förtidsminskning, som är 0,4 procent för varje månad fram till den lägsta åldern för ålderspension. Pensionen blir permanent mindre.

Livslängdskoefficienten påverkar också din intjänade pension.

Spelar det någon roll hur länge man har arbetat innan man går i pension?

Arbetsmarknadsorganisationerna har kommit överens om att de som har arbetat länge, minst 38 år, och fyllt 63 år har möjlighet att få en arbetlivspension, om de har haft ett arbete som medför belastning och slitage. Då ska sökanden själv redogöra för saken och också bifoga ett utlåtande av företagshälsovården till sin ansökan.

Pensionens nivå är densamma som invalidpensionen utan en andel för återstående tid. Högst 3 år av perioder med moderskaps-, faderskaps- och föräldradagpenning kan räknas med i tiden i arbetslivet.

Hur kommer arbetspensionsavgiften att bestämmas?

Både arbetsgivare och arbetstagare betalar fortfarande arbetspensionsavgifter. Företagare betalar själva sin företagarpensionsavgift.

År 2014 är arbetspensionsavgiften i genomsnitt 23,6 % av lönen, varav löntagarens andel är antingen 5,55 % (före 53 års ålder) eller 7,05 % (efter 53 års ålder) av lönen, medan arbetsgivaren betalar resten. Det har redan tidigare avtalats om att avgiften höjs med 0,4 % år 2015.

Enligt arbetsmarknadsparternas uppgörelse är ArPL-avgiften 24,4 procent av ArPL-lönerna är 2016. Den ArPL-avgift som tas ut år 2016 är emellertid 24,0 procent, eftersom den tillfälligt justeras med en sänkning på 0,4 procent för att dimensionera utjämningsbeloppet. Sänkningen av avgiften riktas till arbetstagarna och de små arbetsgivarna enligt 50/50-regeln, men dock så att stora arbetsgivares avgiftsbelastning inte ökar.

Den ArPL-avgift som tas ut år 2017–2019 är 24,4 procent av ArPL-lönerna. Det är dock möjligt att använda EMU-bufferten till reglering av avgiften genom särskilda beslut. Höjningarna delas jämnt mellan arbetsgivarens och arbetstagarens avgift.

Görs det fortfarande avdrag för arbetspensionsavgiften när pensionen räknas ut?

Enligt förhandlingsresultatet ska arbetspensionsavgiften från och med år 2017 inte längre dras av från den årsinkomst som ligger till grund för uträkningen av pensionen.

Hur blir det med livslängdskoefficienten?

Efter år 2017 införs det en målsatt pensionsålder. Fem år innan arbetstagaren uppnår den lägsta åldern för ålderspension får han eller hon en uppskattning av vilken livslängdskoefficienten blir och hur dess inverkan förändras om man arbetar till den målsatta pensionsåldern.

Uppskattningen visar hur länge till arbetstagaren behöver arbeta för att den minskning av den månatliga pensionen som livslängdskoefficienten medför ska kompenseras. Av uppskattningen framgår det också hur mycket pensionen minskar genom livslängdskoefficienten, om personen går i pension genast vid den lägsta åldern för ålderspension.

Livslängdskoefficienten är en mekanism som anpassar pensionerna till den ökande förväntade livslängden. När den lägsta åldern för ålderspension är 65 år, lindras livslängdskoefficienten så att ändringarna av pensionsåldersgränserna beaktas.

Hur påverkas folkpensionen av reformen?

Det blir också en del ändringar i lagstiftningen om FPA-förmånerna i början av år 2017.

Folkpensionslagen ändras på samma gång som arbetspensionslagarna. Det innebär bland annat att pensionsåldersgränserna så småningom blir lika i folkpensionslagen och arbetspensionslagarna. Pensionsåldern för folkpension är fortfarande 65 för dem som är födda före år 1965, men knyts sedan till den förväntade livslängden. Det betyder att pensionsåldern blir densamma enligt både folkpensionslagen och arbetspensionslagarna.

Liksom förr påverkas folkpensionens belopp av arbetspensionen. Folkpensionen minskar alltså på grund av andra pensionsinkomster.

Om du får partiell förtida ålderspension eller arbetslivspension, kan du inte få garantipension från FPA som komplement.

Om du söker folkpension som ålderspension eller förtida ålderspensionen innan du söker arbetspension, beaktas din framtida arbetspension. En sådan situation är möjlig, om du t.ex. arbetar efter att ha uppnått pensionsålder.

Läs mer om hur folkpensionen och andra FPA-förmåner påverkas av arbetspensionen och arbetspensionsreformen på FPA:s webbplats.

Vad betyder målsatt pensionsålder?

Fem år innan man uppnår den lägsta pensionsåldern ska man få en uppskattning av hur mycket livslängdskoefficienten kommer att minska pensionen och hur länge man behöver arbeta för att få en pension som är lika stor som den intjänade pensionen är före minskningen. På det sättet bestäms den målsatta pensionsåldern. Det är alltså den ålder då uppskovsförhöjningen på den outtagna pensionen räcker till för att kompensera livslängdskoefficientens minskande effekt.

De som är födda år 1955 behöver arbeta ca ett år efter den lägsta åldern för ålderspension för att nå sin målsatta pensionsålder. De som är födda år 1965 behöver arbeta ca två år och de som är födda år 1985 ca tre år efter den lägsta pensionsåldern.

Hur ändras sjömännens pensionsålder?

I lagen om sjömanspensioner (SjPL) har gjorts samma ändringar som i lagen om pension för arbetstagare och de övriga arbetspensionslagarna. Ändringarna träder i kraft 1.1.2017.

Det finns särskilda bestämmelser om lägre pensionsålder för sjömän. Läs mera på Sjömanspensionskassans webbplats.